Färg-genetiken i bilder

 

Färggenetik för nybörjare.

De färggener som ligger till grund för mössens olika färger, är A, B, C, D, E, och P. (Och dessa bokstävers mutationer, se längre ner)

  

Färgämnen.

Mössens gener har bara två olika pigment (färgämnen) att arbeta med. Det är gult/rött och svart. Det är dessa två pigment som skapar mössens alla färger.

 

 genetik9b.jpg

 

Mössens päls.

Den vilda musens färg (ursprungs-färgen) är tickad. Det betyder att varje enskilt hårstrå i pälsen, är uppdelad i tre fält med två färger. Svart - gul - svart. Det gula fältet kan vara smalt eller brett, och sitter långt ut på hårstrået.

genetik2.jpg

Både den svarta och den gula färgen kan skifta i nyanser. Det svarta från mörkt blåaktigt - gråaktigt - bleksvart - brunsvart - till svart. Det gula från vitgul - beigeaktig - "gul" - "brandgul" - till "röd". (på ett ungerfär, svårt att beskriva färger).

(Tam-musen har fler färger. Den svarta färgen kan vara utbytt mot brun eller blå, med flera färger. Och den gula färgen kan vara utbytt mot vit.)

  

Vildmusens färg.

Den vilda musens (ursprungsmusens) färg är agouti, och dess färg-gener ser ut så här:

 

gen10.jpg

Och färgen agouti ser ut såhär:

farg.agouti.jpg

 

 

Vad är gener?

Generna innehåller ritningarna för hur djurs och växters kroppar ska byggas. Det är generna som bestämmer hur ett djur eller eller en växt ska se ut.

Generna finns uppradade på långa trådar som är hoprullade som små nystan inne i cellernas kromosomer. Generna finns inne i alla celler, och arbetar därifrån.

  

Genernas arbetsuppgifter.

Vill vi förstå färg-genetiken, behöver vi veta vad de olika färg-generna gör, helt enkelt vad de har för arbetsuppgifter. Vi ska titta på de 6 grundläggande färggenerna, A, B, C, D, E, P.

Deras arbete är förstås att ge musens päls dess färg. Men de gör det på olika vis. De är ett arbetslag, som tillsammans skapar färgen. De olika generna (bokstäverna) har alltså olika arbetsuppgifter.

 

gen.30.jpg

 

En presentation.

A står för Agouti (tickning, olika färg-fält på varje hårstrå)

B står för Black (svart)

C står för Colour (tillverkar färgämnena gult/rött och svart)

D står för Densitet (dvs hur tätt färgämnet ska packas in i hårstrået).

E står för Extention (samarbetar med A-genen och är inblandad i den gula/röda färgproduktionen)

P står för Pink-eye (skära ögon, dvs rödögd-genen, fast i normalfall ger den svarta ögon!)

 

Arvet.

Som synes av bilderna, finns varje gen i dubbel upplaga. De uppträder alltid två och två! Utom när de ska ärvas vidare till ungarna. Då delar de upp sig, så att ungarna får en gen från mamman och en från pappan, och så är det två gener igen i den nya musen.

  

Mutationer.

Att vi har olika musfärger beror på att gener ibland kan mutera. Det betyder att det blir något fel på dem, så att de förändras på något vis. Då arbetar de också på ett nytt sätt. När arbetets utförande förändras, blir även den färdiga färgen annorlunda.

Den förändrade genen ärvs i sin tur vidare till nästa generation ungar.

 

Lokus.

Lokus betyder ungefär "plats". Det är den plats där genen finns på DNA-tråden i kromosomerna. Denna plats är alltid densamma! A-genen kan alltså endast finnas på A-lokus, B-genen på B-lokus, osv.

 

Tanke-lek.

Det är alltid lättare att förstå om man kan "se i bilder".

Jag brukar tänka mig de olika lokus som rum, och de olika generna som arbetare som bor i dessa rum. Rummen är dubbelrum, eftersom det alltid bor två arbetare i varje.

Jag kan leka, att DNA-tråden är arbets-baracker där dubbelrummen ligger på rad längs med en korridor. I varje rum bor två arbetare, och frågan är vad de gör, och hur de sköter sitt arbete.

Först och främst så är varje arbetare som har STOR bokstav, den som bestämmer. Är det en stor bokstav och en liten bokstav, brukar den lilla bokstaven gå och lägga sig och sova. Då är den stora bokstaven nöjd, och får saker och ting uträttade som han vill, medan den lilla bokstaven "blir osynlig".

Låt oss ta en titt på de olika arbetarna i deras dubbelrum.

  

Inneboende på A-lokus.

Den vilda musen som är agouti, har generna AA. Men det finns fler varianter på A som kan bo där.

gen1.jpg

A.

A:s arbetsuppgift är att pytsa ut färgämnena i de enskilda hårstråna. Och att göra det i rätt ordning! För först ska ju det svarta ut (i hårtippen), sedan ska det svarta stängas av och det gula/röda slås på (det gula/röda bandet på hårstråna). Sedan ska det gula/röda stängas av och det svarta slås på igen.

A är alltså den som "switchar" mellan svart och gult; som byter färgerna när det ska göras.

A(y).

A(y)-genen ger färgen Dominant Yellow, eller Lethal Yellow.

Det som hänt här, är att A inte längre byter mellan svart och gul färg, utan "har fastnat" med kranen öppen för den gula färgen. Det rinner bara in gul färg i håstråna. Den här mutationen (gen-felet) är ganska skadad och i dubbel upplaga kan musen inte bli livsduglig. Den måste alltid stöttas av någon annan rumskamrat i A-serien, även om det inte syns på musfärgen.

"Dominant" heter genen, därför att det alltid är den som bestämmer i A-rummet. Oavsett vilket a den delar rum med så bestämmer A(y) och målar musen gul/röd.

farg16.jpg

 

a(t).

a(t) är tan-genen. Den målar endast magen på musen, aldrig ryggen. Magfärgen blir gul/röd (eller snarare brunröd, eventuell gulbeige om musen inte är färg-avlad). Och vit om även C är muterat/förändrat.

farg9.jpg

a(t) är annorlunda än andra gener. För det första målar den alltid enbart magen, aldrig ryggen. För det andra är den dominant. Fast det är en liten bokstav sover den aldrig! Oavsett vilken annan A-variant den bor ihop med, så målar den magen. En svart/tan som på bilden kan alltså både ha dubbla tan-anlag a(t)a(t), eller bara ha ett tan-anlag: a(t)a.

Om a(t) bor ihop med ett stort A så blir det en agouti/tan Aa(t).

a.

När A har muterat till aa, står kranen hela tiden öppen på svart färgämne. Musen blir svart, chocolate, eller blå, beroende på hur B och D-generna ser ut (läs nedan om B och D).

 

a(e).

Även om kranen bara står öppen för svart färgämne, rinner det oftast ut lite gult/rött ändå, som hamnar mestadels bakom öronen och runt svansfästet på musen. a(e) ser till att ingen gul/röd färg alls läcker ut. Musens färg blir vackert natt-svart.

 

A-lokus vrider på och av på kranarna för svart och gul färg.

1, 2 och 3 visar agouti-hårstrån med genen A/*. Nr 4 är a/a och 5 är A(y)/* eller e/e. Det gula bandet kan vara brett eller smalt.

genetik5.jpg

 3. En färgavlad agouti kallas "golden agouti" och då har man lyckats avla den svarta färgen riktigt svart och den gula färgen så röd som möjligt. Helhetsintrycket är en guld-glänsande rödakltig agouti med bra svärta.

4. A muterat till aa (små bokstäver måste vara i dubbel upplaga för att vakna och börja arbeta) ger ett helt svart hårstrå, eftersom kranen aldrig vrids på för gul färg.

4. A muterad till A(y) har endast gulfärgs-kranen på, och ger ett helt gult hårstrå.

 

 Inneboende på B-lokus.

gen2.jpg

På B-lokus kan vi hitta B och b.

B.

B står för black, och är den gen som pytsar ut det svarta färgämnet.

Om A bor i A-lokus, står B för den svarta färgen som A pytsar ut i det tickade hårstrået.

Om istället aa bor i A-lokus, bryts aldrig svartfärgen mot gulfärg, och musen blir helt svart. (när de är små bokstäver måste de vara två för att inte gå och lägga sig och sova)

b.

När B är muterat till b, är det svarta färgämnet förändrat i sin konsistens. Färgkornen har blivit mindre och rundare. Det är fortfarande det svarta pigmentet, men ute i hårstråna ser den ut som brun. Musen är chocolate-färgad.

farg12.jpg

 

 

Inneboende på C-lokus.

gen3.jpg

Till C-lokus hör fem varianter som kan bo här. Tillsammans bildar de en stor mängd blekta färger, inklusive siames och albino.

När C är omuterad/oförändrad, skapas själva målarfärgen här. Musen får den färg som de andra generna bestämmer.

C-lokus är den svåraste delen av färg-genetiken, och kommer att senare få sin egen sida. Varianterna heter C, c(ch), c(h), c(e), och c som är albino, dvs ingen färg alls produceras.

farg13.jpg

 

Inneboende på D-lokus.

gen4.jpg

Endast två olika sorters arbetare finns för D-rummet. D och d.

D står för densitet som betyder "täthet". D ser helt enkelt till att färgen packas in i lagom doser i hårstråna.

Muterad till d, klarar genen inte av sitt arbete ordentligt. Pigmentet/färgämnet blir hopklumpat och transporteras ojämt ut i hårstråna. I våra ögon ser musen blå ut, fast det är svart pigment. Gula/röda färger bleks mot vitgul/beige färg.

 farg8.jpg

Musen på bilden är egentligen a(t) eftersom den även är tan.

 

 

Inneboende på E-lokus.

gen5.jpg

Inneboende på E-lokus är E och e.

E ger en normalt färgad mus enligt de andra färggenerna.

En ee-mus blir rödfärgad liksom A(y)-musen, men utan negativa bieffekter när det gäller hälsan. Däremot är den svår att få vackert röd, den är oftast lite "gråmurrig", särskilt som ung.

farg15.jpg

 

 

Inneboende på P-lokus.

gen6.jpg

Inneboende på P-lokus är P och p. P är normal-genen som ger svarta ögon. Muterad till lilla p, och i dubbel upplaga då, för att inte sova, blir ögonen röda. Även pälsfärg bleks av pp.

Alla svart-baserade färger som är presenterade här ovan, får en blekare nyans tillsammans med rödögongenen pp. Den gula/röda färgen bleks däremot nästan inte alls.

Till exempel så blir svart till dove:

farg18.jpg

 

Det finns fler varianter på både B- och E-lokus, jag har bara tagit upp de vanliga sorterna.

 Du kan läsa mer om C-genen här: http://www.muse.n.nu/c-lokus